Kommunernas miljökontor och länsstyrelserna avfärdar systematiskt anmälningar om ohälsa orsakad av strålning från basstationer för 3G/4G/5G med hänvisning till att strålningen ligger under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde, trots att referensvärdet saknar skydd mot de rapporterade ohälsosymptomen samt trots att det helt saknas forskning som visar att exponering upp till referensvärdets nivåer inte är skadlig. Forskning bekräftar tvärtom att symptomen uppstår vid nivåer som är långt under referensvärdet.
Strålskyddsstiftelsen anmälde under våren till miljöförvaltningen i Stockholm att basstationer för 5G vid Sergels Torg orsakat ohälsa bland många deltagare på en demonstration den 22 januari 2022. Ohälsosymptomen uppkom under eller efter vistelsen på Sergels Torg. Strålskyddsstiftelsen hänvisade i anmälan till en artikel som beskrev de drabbades symptom. Vidare informerades miljökontoret om att mätningar under 2021 visat extremt hög strålning på Sergels Torg, drygt 1 200 000 mikrowatt per kvadratmeter i maxvärde, samt att det på adressen Sergels Torg 12 finns basstationer för 4G och 5G som är ytterst lågt och olämpligt placerade vilket sannolikt bidrar till den kraftigt förhöjda strålningen i området.
I anmälan redovisades även att forskning visat att redan vid betydligt lägre nivåer av exponering för mikrovågsstrålning ökar risken för mikrovågssyndromet, som beskrivits i den vetenskapliga litteraturen som en effekt av exponering för mikrovågor under längre tid. Redan vid maxvärden på 4400 mikrowatt ökar förekomsten av symptom kännetecknande för mikrovågssyndromet bland personer som bor nära basstationer för mobiltelefoni. Även ökad risk för cancer har visats vid betydligt lägre nivåer.
Miljöförvaltningen hänvisar i sitt svar till det som påstås från Strålsäkerhetsmyndigheten och deras referensvärde, vilket kännetecknar svar från de allra flesta miljökontor som får in klagomål på ohälsa i närhet av basstationer eller master för mobiltelefoni i Sverige. Det görs inga självständiga bedömningar i kommunerna och det spelar ingen roll vilka bevis för att strålningen skadar människors hälsa som presenteras, inte heller det faktum att referensvärdet saknar skydd mot den form av skador som människor redovisar eller den form av exponering under längre tid som är aktuell vid exponering för basstationer. Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde skyddar endast mot omedelbara effekter till följd av uppvärmning, då strålningen är så intensiv att den värmer upp vävnad med en grad inom 30 minuter. Det saknar därmed skydd mot kronisk exponering vid nivåer som är lägre än de som orsakar omedelbar uppvärmning, trots att sådana effekter är visade sedan 50 år tillbaka. Det innebär att det saknar skydd mot många av de symptom, exempelvis huvudvärk, sömnsvårighet, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan, andnöd med mera som kallas mikrovågssyndromet, liksom kroniska sjukdomar som cancer och Alzheimers exempelvis.
Vi redovisar även ett ärende från Göteborgs miljöförvaltning, som exempel på att människor möts av rättslöshet när de drabbas av typiska symptom på exponering för förhöjd mikrovågsstrålning. Här överklagades kommunens beslut till Länsstyrelsen som också bortsåg från den redovisade bevisningen om att strålningen är hälsofarlig och i stället rakt av hänvisade till Strålsäkerhetsmyndighetens påståenden och referensvärden. Som kontrast till dessa två exempel på hur medborgare som skadas av strålningen bemöts i Sverige, redovisas sist i denna artikel ett föredömligt exempel från USA hur en miljöförvaltning hanterade anmälningar om skador till följd av strålning från en mobilmast.
Miljöförvaltningen Stockholm
Miljöförvaltningen svarade den 13 april på anmälan om skador till följd av förhöjd strålning på Sergels Torg att de inte fått några klagomål gällande den 22 januari och att eftersom ärendet gäller en tillfällig vistelse på platsen så skulle detta i sig inte utgöra en olägenhet för människors hälsa:
” Miljöförvaltningen har tillsyn av miljöbalken där det framgår att en olägenhet avser en återkommande störning och inte tillfällig. Personer som vistas utomhus på platsen tillfälligt, bedöms inte utgöra en olägenhet för människors hälsa. Miljöförvaltningen utreder i huvudsak klagomål i bostäder och Strålsäkerhetsmyndigheten utför mätningar på allmänna platser utomhus. ”
Vidare skriver miljöförvaltningen att det uppmätta värdet våren 2021 på drygt 1 200 000 mikroW/m2 uppfyller kraven enligt Strålsäkerhetsmyndighetens, allmänna råd och är betydligt lägre än deras så kallade referensvärde på 10 000 000 mikroW/m2 vilket dessutom är ett medelvärde.
Miljöförvaltningen meddelar att ”mot bakgrund av ovanstående kommer miljöförvaltningen inte att starta ett ärende.”
I ett uppföljande mail frågar Strålskyddsstiftelsen miljöförvaltningen om de menar att människor inte återkommande vistas på Sergels Torg och inte enbart tillfälligt (vid ett tillfälle?) och att basstationerna som sänder ut de höga nivåerna av mikrovågsstrålning enbart skulle göra dessa utsändningar tillfälligt och inte permanent och långvarigt?
Svaret blev:
Miljöförvaltningen har tillsyn i enlighet med miljöbalken och bedömer om lokalisering av basstationer utgör risk för människors hälsa i bostäder. En plats där människor vistas tillfälligt eller om störningen bedöms som ringa bedöms enligt miljöbalkens 9 kap. 3 § inte som en olägenhet för människors hälsa. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bestämmer referensvärden för hur stor effekt det får vara på platser där allmänheten vistas i närheten av basstationer för att det med god marginal (ca 50 ggr för allmänheten) ska kunna säkerställas att inga negativa hälsoeffekter uppstår.
Detta innebär att miljöförvaltningen och Strålsäkerhetsmyndigheten anser att det går alldeles utmärkt att utsätta människor för upp till strax under 50 x 10 000 000 mikroW/m2 i medelvärde utan att några hälsoeffekter ska uppstå vid kronisk exponering eftersom det absurt höga referensvärdet påstås ha en säkerhetsmarginal på 50 gånger. Detta trots att det helt saknas forskning som visar att dessa extrema nivåer inte orsakar negativa hälsoeffekter på människa vid helkroppsexponering.
Vidare ställdes frågan om vem som har bevisbördan – operatörerna eller de drabbade? ”Om bevisbördan åvilar verksamhetsutövaren vilken forskning visar att helkroppsexponering för en kombination av 4G och 5G under flera timmar eller längre tid vid de uppmätta maxnivåerna drygt 1 200 000 mikrowatt per kvadratmeter inte medför de rapporterade ohälsosymptomen?” Här medger miljöförvaltningen att det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan, men bortser trots det från att det helt saknas forskning som visar att exponering för 4G/5G vid de uppmätta nivåerna inte är hälsofarliga:
”När det gäller bevisbörda är det verksamhetsutövaren som har bevisbördan, men som jag meddelade i det senaste mejlet avseende ditt klagomål på Sergel Torg, så utreder miljöförvaltningen i första hand om det finns risk för människors hälsa i bostäder och strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för kontrollmätningar utomhus på allmänna platser. Enligt strålsäkerhetsmyndigheten är det ingen skillnad på om basstationerna innehåller 4G-mast eller 5G-mast.
Du nämner på nytt det uppmätta maxvärdet på 1 200 000 µW/m2 = 1200 mW/m2 = 1,2 W/m2, som uppmättes på Sergels Torg under våren 2021. För att miljöförvaltningen ska kunna använda ett mätvärde vid bedömning är det viktigt att det utförts enligt en standardmetod. Även resultatet måste vara redovisat på ett sätt som innehåller alla uppgifter som ska finnas med i en rapport. Vilka dessa uppgifter är informerade jag dig om i tidigare mejl. Jag informerade även vilka referensvärden som ska innehållas. Det uppmätta värdet som du redovisat är inget överskridande enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Trots att det är maxvärde, uppfylls referensvärdena i råden med god marginal.
Referensvärdena avseende elektromagnetiska fält baseras på bedömningar från Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP), som är en oberoende internationell organisation, som består av biologer, fysiker och medicinare från olika länder. ICNIRP:s bedömningar utgår från all tillgänglig vetenskaplig internationell forskning om elektromagnetiska fält och eventuella hälsorisker. EU rekommenderar medlemsstaterna att följa ICNIRPs riktlinjer och Sverige följer EU:s rekommendation. Utifrån denna kunskap har därefter SSM tagit fram allmänna råd (SSMFS 2008:18), som gäller för oss i Sverige. Det är dessa råd, som ligger till grund för miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning.
Du lämnar även in en anmälan avseende hög strålning från mobilmaster för 5G på Skeppsbron i Stockholm. I mejlet framgår att det under januari 2019 uppmättes ett maxvärde på 2 600 000 µW/m2 = 2600 mW/m2 = 2,6 W/m2. Även detta mätresultat visar att strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden innehålls, trots att det uppmätta värdet du redovisar är maxvärde.”
Göteborgs miljöförvaltning
Ett annat exempel på miljökontorens hantering av människor som anmäler att de skadas av strålning från basstationer hämtas från Göteborg. Ett par personer drabbades omgående av typiska symptom på exponering för förhöjd mikrovågsstrålning efter att basstationer satts upp cirka 70 meter från lägenheten. I anmälan till miljöförvaltningen skriver mannen:
”På natten kunde jag (vi) inte sova eller komma till ro med problem som tilltagande öronljud (tinnitus) huvudvärk, yrsel, hög puls, surrningar, stickningar och oro i kroppen. Känsla av att kroppen gick på högvarv med en vibrerande inombordsmotor. Vid 02.30-tiden gick jag och la mig i ett annat rum belägen på andra sidan lägenheten. Problemen avtog succesivt och jag somnade efter en stund. Min fru xxx kände liknande problem som tinnitus, högre puls, stickningar och svårt att komma till ro.
På morgonen kunde vi konstatera att sex stycken mobilantenner/basstationer monterats upp på ett
av grannhusets tak snett ovanför vår lägenhet med strålning rakt in i sovrumsfönstret. Fyra stycken
på taket och två kamouflerade på plåtfasaden. Uppskattat avstånd är ca 120 – 150 meter.
Fredagen den 20:e september 2019
Vi gjorde ett nytt försök att sova i sovrummet men med samma resultat som föregående natt – Vi
flyttade till ett annat rum och problemen upphörde efter ett tag även denna natt.
Vi har i omgångar försökt att sova i sovrummet med fortsatt dåligt resultat och införskaffat en EMF
mätare och konstaterat mycket höga värden av elektromagnetisk strålning i sovrummet med
”peakvärden” enligt följande:
– Över 100 000 mikrowatt/m2 vid fönstret.
– Över 40 000 mikrowatt/m2 mitt i sovrummet i riktning mot fönstret.”
Miljöförvaltningens svar visar att man återigen hänvisar blint till Strålsäkerhetsmyndighetens påståenden och referensvärde utan att beakta att referensvärdet saknar skydd mot den form av exponering som är aktuell, under längre tid samt saknar skydd mot de redovisade hälsokonsekvenserna. Man medger emellertid att man inte har ”några handlingar som överensstämmer med definitionen bevisning (enligt den omvända bevisbördan i Miljöbalken) på den forskning som visar att det INTE föreligger hälsorisker med att långvarigt exponera människor (mer än 30 minuter) för mikrovågsstrålning (3G=2,1 GHz och 4G=2,6 GHz).”
Här följer miljöförvaltningens svar:
”Beslut om att inte vidta någon åtgärd med anledning av klagomål höga signalstyrkor från basstationer för mobiltelefoni
Miljöförvaltningen beslutar att inte vidta någon åtgärd med anledning av ditt klagomål på höga signalstyrkor från antenner till närbelägna basstationer för mobiltelefoni.
Lagstöd: 9 kap. 3 § miljöbalken
Detta beslut kan överklagas, se bilaga.
Skäl för beslutet
Lagstöd
9 kap. 3 § miljöbalken: Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Miljöförvaltningens bedömning
Vid bedömning av klagomål på hög signalstyrka från antenner till basstationer för mobiltelefoni utgår miljöförvaltningen från den information Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) publicerar på sin hemsida www.stralsakerhetsmyndigheten.se
Se Områden Magnetfält och trådlös teknik, Trådlös teknik Mobiltelefoni
SSM är normerande myndighet och ansvarar för att ta fram råd regler för verksamheter som hanterar strålning.
Miljöförvaltningen gör inte någon egen bedömning av den litteratur som behandlar eventuella risker med strålning från antenner till basstationer. Det är SSMs uppgift.
Det är inte miljöförvaltningens uppgift att bedöma orsaken till hälsobesvär. Miljöförvaltningens bedömning grundar sig på en jämförelse av de uppgifter om avstånd och signalstyrka du lämnat och de råd SSM publicerat.
Om strålning från basstationer skriver SSM bl.a. följande
Radiovågornas styrka minskar mycket snabbt med ökande avstånd till basstationsantennen. För de flesta antenner kan referensvärdet bara överskridas på någon eller några meters avstånd. Det gäller även om basstationen är maximalt belastad och du befinner dig i jämnhöjd med antennen åt det håll den är riktad. Bakom, under eller över antennen är exponeringen för basstationens radiovågor däremot låg.
Vid de starkaste basstationerna kan referensvärdet överskridas inom ungefär tio meter från antennen. Då krävs dock att du befinner dig mitt i antennens huvudlob, att basstationen är maximalt belastad samt att det är fri sikt till antennen.
Det innebär att antenner som är placerade på master, tak eller en bit upp på fasader normalt inte överskrider referensvärdet där allmänheten vistas. Strålsäkerhetsmyndighetens mätningar visar även att radiovågornas styrka i allmän miljö för det mesta är mycket svag. Vanligtvis är styrkan mellan en hundratusendel och en hundradel av referensvärdet.
SSM har angivit referensvärden för rekommenderad högsta signalstyrka. Referensvärdet är en rekommenderad högsta signalstyrka som ger god säkerhetsmarginal till kända hälsoeffekter. Det bör inte överskridas på platser där allmänheten vistas.
Referensvärdet för frekvensområdet för mobiltelefoni är 4-10 Watt per kvadratmeter beroende på frekvens.
Av de uppgifter du lämnat framgår att avståndet till antennerna är över 100 meter och att det högsta värdet du mätt upp är 0,1 Watt per kvadratmeter.
Utifrån de uppgifter du lämnat om avstånd och uppmätt signalstyrka bedömer miljöförvaltningen att det inte föreligger någon sådan olägenhet för människors hälsa som avses i 9 kap. 3§ miljöbalken.
Information med anledning om begäran om att få ta del av allmänna handlingar
Miljöförvaltningen har inte några handlingar som överensstämmer med definitionen bevisning (enligt den omvända bevisbördan i Miljöbalken) på den forskning som visar att det INTE föreligger hälsorisker med att långvarigt exponera människor (mer än 30 minuter) för mikrovågsstrålning (3G=2,1 GHz och 4G=2,6 GHz).”
Överklagan till Länsstyrelsen
Personen överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen i en mer utförlig klagan som återges nedan:
”Jag överklagar härmed rubricerat beslut då det är baserat på felaktiga grunder och på ett felaktigt faktaunderlag. Mikrovågsstrålningen i vårt hem till följd av mobilbasstationer i närheten utgör en ”Olägenhet för människors hälsa som avser störning enligt medicinsk eller hygienisk bedömning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”. (9 kap. 3 paragrafen i miljöbalken).
Vi har erfarit mycket stor olägenhet i form av försämrad hälsa vilket även lett till svårigheter för oss att befinna sig i delar av lägenheten. Verksamheten med mobilbasstationerna som sänder ut mycket höga nivåer av mikrovågsstrålning strider mot flera hänsynsregler i miljöbalkens andra kapitel.
YRKANDE: Då berörda telekomoperatörer i och med verksamheten med aktuella mobilbasstationer uppenbart bryter mot flera hänsynsregler i Miljöbalken yrkar vi på att mobilbasstationerna omedelbart skall avlägsnas så att en acceptabel, trygg och säker boendemiljö kan återupprättas.
UTVECKLING AV SKÄL TILL ÖVERKLAGAN
Min anmälan avser ofrivillig påverkan från hälsofarliga nivåer av mikrovågsstrålning från mobilbasstationer som någon gång under sensommaren 2019 monterats upp på fastigheten belägen vid xxxxx (bild bilaga 3) på ett avstånd som nu – efter anmälan, uppmätts till ett avstånd på 70 meter från vår lägenhet. I sitt beslut utgår Miljöförvaltningen ensidigt från den information som finns på Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) hemsida. Den information som hänvisas till är svepande, osaklig och felaktig, bortser från tillgänglig forskning som visar hälsorisker med exponering för mikrovågsstrålning från mobilbasstationer samt hänvisar till föråldrade och irrelevanta referensvärden.
REFERENSVÄRDEN FRÅN SSM
De aktuella referensvärdena är rekommenderade av International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP). Dessa referensvärden skyddar endast mot skadliga effekter av kortvarig exponering, som omedelbara skadliga effekter på grund av uppvärmning av mikrovågor. De skyddar inte mot skadliga effekter på grund av långtidsexponering och icke termiska effekter, dvs. vid lägre nivåer än de som orsakar omedelbar uppvärmning av skada. De saknar uttryckligen skydd mot risk för cancer och annan ohälsa pga långtidsexponering. ICNIRP:s riktlinjer är föråldrade och representerar inte en objektiv utvärdering av tillgänglig vetenskap om effekter av denna form av strålning.
De ignorerar den omfattande mängd vetenskapliga resultat som klart och övertygande visar skadliga effekter vid nivåer under ICNIRP:s riktlinjer; exempelvis risk för cancer, DNA-skador samt försämrad sömn och de övriga symtom som vi erfarit. Riktlinjerna är otillräckliga för att skydda människor och miljö.
ICNIRP:s mandat att utfärda riktlinjer för exponering måste starkt ifrågasättas. ICNIRP är inte oberoende av industrin som organisationen påstår utan flertalet av dess medlemmar har finansiella bindningar till industrin. Ref 1) https://www.saferemr.com/2018/07/icnirps-exposure-guidelines-for-radio.html , Ref 2) ”Mobiltelefonins hälsorisker ” (Mona Nilsson), 2010. ICNIRP:s slutsatser är inte objektiva, de representerar inte tillgänglig vetenskaplig bevisning, utan är partiska till industrins fördel. Det är uppenbart att ICNIRP:s ovilja att beakta vetenskapliga resultat om risker innebär att ICNIRP skyddar industrin, inte folkhälsan och miljön. Ref 3) www.emfcall.org
UPPROP FRÅN FORSKARE OCH SLUTSATS OM CANCERRISK FRÅN WHO
ICNIRP:s riktlinjer har så uppenbara vetenskapliga brister att det föranlett ett internationellt upprop av forskare, läkare och miljö/hälsoorganisationer. Uppropet har undertecknats av 252 forskare och skickats till FN och WHO Ref 4) www.emfscientist.org. Dessa 252 vetenskapsmän, som samtliga är verksamma inom forskningsområdet biologiska effekter av elektromagnetisk strålning, anser tillsammans att ICNIRP:s referensvärden är otillräckliga som skydd och att ett växande antal studier visat skadliga hälsoeffekter, inklusive risk för cancer, DNA-skador och oxidativ stress, vid nivåer som är under ICNIRP:s värden.
I maj 2011 drog WHO:s cancerforskningsinstitut, The International Agency for Research on Cancer (IARC), slutsatsen att radiofrekvent strålning är möjligen cancerframkallande (Grupp 2B). Beläggen för cancerrisker har dessutom ökat avsevärt under de senaste åren. Ref 5) https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpubh.2019.00223/full#note4a
Nedan visas SSM:s skyhöga gränsvärden jämfört med andra länders samt hälsoeffekter. Notera att de värden av mikrovågsstrålning som vi har uppmätt i sovrummet ligger i närheten av de gränsvärden som är fastställda i exempelvis Schweiz och Italien, samt betydligt över de hälsorisker som kan påvisas av forskning.
Det styrker skälen till varför vi inte kan acceptera den höga exponeringen av mikrovågsstrålning som vi ofrivilligt utsatts för i hemmet och att verksamheten bör upphöra med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Vi har uppmätt nivåer av strålning i vårt sovrum i vår bostad, som mest mellan 40 000 och 100 000 mikroW/m2. Forskning har upprepat visat att hälsorisker, inklusive risk för cancer, föreligger vid långvarig exponering från och med 100 mikroW/m2 och däröver, dvs. mycket lägre än vad som nu uppmätts i vår lägenhet och som vi klarlagt orsakas av mobilbasstationer placerade på fastigheten belägen vid xxxxx.
Forskning har dessutom visat förhöjd förekomst av DNA-skador i blodprov från boende som exponeras från och med nivåer som är 2 800 mikrW/m2 och inom 80 meter från basstationer, dvs. inom det avstånd vi har till basstationen och vid betydligt lägre exponeringsnivåer. Ref 6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28777669
I mitt kompletterande mail den 29 oktober till Miljöförvaltningen efterfrågar jag följande bevisning: ”Forskning/studier som visar att det INTE föreligger några hälsorisker med att långvarigt exponera människor för mikrovågsstrålning på de nivåer som uppmätts i vår lägenhet”.
Svaret i beslutet från Miljöförvaltningen är att de inte har några handlingar som överensstämmer med ovan, vilket bekräftar att någon sådan forskning inte finns.
BEVISLÄGE
Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen har att göra en självständig bedömning, i varje enskilt fall, utifrån gällande fakta i det aktuella ärendet. Miljöförvaltningen har inte gjort en självständig bedömning utan ensidigt lutat sig mot SSM:s uppenbart bristfälliga och felaktiga vägledning. Det är också olämpligt att miljöförvaltningen fattar ett beslut med så stora verkningar på delegation. Ärendet borde lyfts i miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stad. Miljöförvaltningen har bortsett från framlagda fakta i ärendet.
FAKTA A: Vi har drabbats av svåra hälsobesvär efter att mobilbasstationen på fastigheten belägen vid x driftsattes någon gång under sensommaren 2019. (Sömnsvårigheter, tinnitus, huvudvärk, yrsel, hög puls, surrningar, stickningar och oro i kroppen).
FAKTA B: Uppmätt högsta strålning från mobilbasstationen var 40-100 000 mikroW/m2
FAKTA C: Forskning har upprepat redovisat att människor boende nära mobilbasstationer inom det avstånd som vi har till basstationen och vid betydligt lägre exponeringsnivåer än i vår bostad, (från 100 mikroW/m2 dvs. 100 gånger lägre än det högsta uppmätt i vår bostad), har ökad förekomst av de symtom vi drabbats av (huvudvärk, sömnsvårigheter mm).
FAKTA D: Forskning har dessutom sedan drygt 50 år beskrivit att långvarig exponering för mikrovågsstrålning orsakar en symtombild som motsvaras av de symtom vi drabbats av och som kallas mikrovågssyndromet. Många av de rapporterade symtomen av mobilmaststrålning som finns att läsa i dessa studier överensstämmer mycket väl med hälsoproblem som jag har beskrivit i min anmälan; såsom sömnproblem, huvudvärk, yrsel, tinnitus, oro i kroppen mm. Ref 7) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26556835
FAKTA E: De aktuella referensvärdena från SSM saknar skydd mot längre tids exponering (än 30 minuter och omedelbara/akuta vävnadsskador) och mot de hälsoeffekter vi erfarit och är därför helt irrelevant att jämföra med.
FAKTA F: Det saknas helt forskning som visar att längre tids exponering från 3G och 4Gmaster vid de nivåer vi utsatts för INTE orsakar de hälsobesvär vi erfarit och inte ökar risken för cancer. Bevisbördan som åvilar verksamhetsutövaren har inte uppfyllts.
FAKTA G: 252 vetenskapsmän verksamma på området anser att de referensvärden som SSM och Miljöförvaltningen hänvisar till är otillräckliga som skydd och att beläggen är växande för hälsoeffekter i form av de vi erfarit samt för cancer. Dessa vetenskapsmän är i klar majoritet i förhållande till de som SSM och som ICNIRP lutar sig mot.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS STÄLLNINGSTAGANDE
Miljööverdomstolen har i en dom (2005-10-12, mål nr M 7485-05) prövat om en miljönämnd haft befogenhet att förelägga en verksamhetsutövare att redovisa placeringen av telemaster och antenner i kommunen. Miljööverdomstolen lade då fast att mobilmaster omfattas av miljöbalkens definition på miljöfarlig verksamhet och att miljönämndens befogenhet att utöva tillsyn omfattar denna verksamhet. Domstolen uttalade bland annat följande:
”Även om risken för hälsovådliga effekter orsakade av strålningen från mobilmaster är mycket liten måste den, mot bakgrund av det anförda, anses utgöra en sådan risk för påverkan på omgivningen som avses i 9 kap. 1 § 3 MB. Vidare finns det risk för att mobilmasterna ger upphov till psykisk oro hos närboende, vilket i sig är tillräckligt för att masterna skall kunna anses medföra olägenhet för omgivningen enligt 9 kap 3 MB”.
UPPSATTA BASSTATIONER STRIDER MOT MILJÖBALKEN OCH DESS HÄNSYNSREGLER
Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kapitel, 1 paragrafen.
Kunskapskravet 2 §
Kunskapskravet innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och hur miljön påverkas och kan skyddas. Vad som är tillräcklig kunskap avgörs av typ av verksamhet eller åtgärdens art och omfattning. Det finns även en omvänd bevisbörda som vilar på verksamhetsutövaren som har att visa att verksamheten inte medför olägenhet och hälsorisker för människor. Detta har inte visats, (se bevisläge ovan)
SLUTSATS
Kunskapskravet uppfylls inte av telekomoperatörerna som monterat upp mobilbasstationer med sådan närhet till vår lägenhet som utsätter oss för nivåer av strålning långt över de nivåer och inom det avstånd där forskning upprepat visat förhöjd risk för ohälsa. Dessutom saknas det helt forskning som visar att långvarig exponering för de nivåer vi utsätts för INTE medför hälsorisker och risk för de ohälsosymtom vi erfarit. Telekomoperatörerna har inte redovisat någon forskning som visar att det inte medför hälsorisker för människor att långvarigt exponeras dygnet runt för de nivåer av strålning från 3G och 4G som vi har mått upp i vår lägenhet. Bilaga 4) Faktablad om mobilmaster och hälsa, Strålskyddsstiftelsen Ref 8) www.bioinitiative.org som konstaterat att skadliga hälsoeffekter i forskning påvisats från och med 30-100 mikroW/m2 och däröver. Bifogar en studie (Bilaga 5) gällande en mätning i Stockholmslägenhet som visar lägre värden än vad som uppmätts i vår lägenhet som Professor och läkare Lennart Hardell betecknar som olämplig att bo i. Den andra studien är en jämförelse av en lägenhet med låg exponering och en med hög exponering. (Bilaga 6)
Försiktighetsprincipen 3 §, 1 stycket
Miljöbalkens försiktighetsprincip innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och på miljön gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder. Den ska förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.
SLUTSATS
Försiktighetsprincipen uppfylls inte av telekomoperatörerna då strålningen från de närbelägna mobilbasstationerna har negativ påverkan och olägenhet för vår hälsa och miljö. Det är tveklöst så, mot bakgrund av tillgängliga studier, att det finns omfattande forskning som bekräftat de olägenheter i form av svåra hälsobesvär (sömnsvårigheter mm) och att det därför ”finns skäl att anta olägenheter”.
Lokaliseringsprincipen 6 §
Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön.
SLUTSATS
Lokaliseringsprincipen uppfylls inte av telekomoperatörerna då placeringen och monteringen av mobil basstationerna 70 meter från vårt sovrumsfönster med direkt
instrålning utgör stort intrång och stor olägenhet för vår hälsa och miljö.
SUMMERING OCH YRKANDE
Då berörda telekomoperatörer i sin verksamhet med angivna mobilbasstationer uppenbart bryter mot flera hänsynsregler i Miljöbalken yrkar vi att basstationerna omedelbart skall tas bort så att en acceptabel, trygg och säker boendemiljö kan återupprättas.”
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen avslog överklagandet med följande beslut:
”Beslut
Länsstyrelsen avslår överklagandet, det vill säga ändrar inte det överklagade beslutet.
Motivering till beslutet
Länsstyrelsen bedömer att ärendet inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslutet har därmed kunnat fattas på delegation av miljöinspektör enligt miljö- och klimatnämndens delegationsordning.
Länsstyrelsen bedömer att kommunen har utrett ärendet i nödvändig utsträckning och motiverat beslutet tillräckligt. Det saknas därför skäl att upphäva beslutet på formell grund.
Synpunkter på kränkning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) är en civilrättslig fråga som inte kan prövas i ett ärende om tillsyn enligt miljöbalken.
För att en störning ska betraktas som en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken krävs att den inte är ringa eller helt tillfällig. Vid bedömningen av vilka störningsnivåer som skäligen får accepteras kan vägledning hämtas i de riktvärden som finns framtagna av olika myndigheter. För elektromagnetisk strålning från exempelvis mobilmaster är Stråksäkerhetsmyndighetens referensvärden vägledande för vilken strålningsbelastning som får accepteras.
Av handlingarna i ärendet framgår att din bostad ligger minst 70 meter från närmaste mobilmaster och att den elektromagnetiska strålningen i din bostad ligger långt under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden.
Länsstyrelsen ifrågasätter inte att du upplever de besvär som du har beskrivit. Det finns dock inget samlat vetenskapligt underlag som tyder på ett samband mellan sådana besvär och strålning från mobilmaster eller att strålningen i övrigt skulle vara skadlig för människors hälsa, så länge exponeringarna inte överskrider Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden.
Länsstyrelsen bedömer att strålningsnivåerna i din bostad inte utgör en olägenhet för människors hälsa i miljöbalkens mening, även med hänsyn tagen till att du är känsligare än normalt. Det är därför inte rimligt att kräva åtgärder av verksamhetsutövarna (operatörerna). Kommunen har därmed haft fog för sitt beslut att inte vidta ytterligare åtgärder med anledning av ditt klagomål.
Överklagandet ska därför avslås.”
Strålskyddsstiftelsens slutkommentar
Exemplen från kommunernas hantering av anmälda skador till följd av strålning från basstationer sam Länsstyrelsens beslut illustrerar den nonchalans som myndigheter och det administrativa rättssystemet visar mot människor som skadas av strålning från basstationer. Oavsett vilken gedigen bevisning och argumentation som läggs fram avfärdas bevisningen med hänvisning till Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde och påståenden – trots att det saknar skydd mot den aktuella formen av exponering och trots att det medges att det saknas handlingar som visar att den aktuella exponeringen inte är skadlig.
Från Pittsfields kommun i USA finns däremot ett föredömligt exempel på hur kommuner kan hantera anmälningar på ett seriöst sätt som tillvaratar kommuninnevånarnas intresse.
Uppemot 20 personer har blivit sjuka efter att en mobilmast etablerats och vissa kan inte längre bo i sina egna hem. Kommunen beslutade i april att verksamheten vid masten måste upphöra och skrev i beslutet att “de negativa hälsoeffekterna som de boende har rapporterat inkluderar huvudvärk, sömnproblem, hjärtklappning, tinnitus, yrsel, illamående, hudutslag, och minnes- och kognitiva problem”.
Kommunen konstaterade efter en noggrann utredning med hörande av experter inom området att de neurologiska och dermatologiska symptomen som de boende drabbats av överensstämmer med de som beskrivits i den vetenskapliga och medicinska litteraturen som en följd av exponering för modulerad och pulsad radiofrekvent strålning, inklusive strålning från mobilmaster. Vidare konstaterar kommunen att symptomen i den medicinska litteraturen benämns “Microwave Sickness”, ”Radiation Sickness” eller ”Electro-Hypersensitivity, EHS”. Alla dessa benämningar beskriver ett syndrom där de drabbade utvecklar ett eller flera symptom som en följd av exponering för pulsad eller modulerad radiofrekvent strålning. För vissa kan symptomen bli så svåra att det påverkar den drabbades förmåga att fungera normalt.
Du kan ta del av Pittsfields kommuns beslut på denna länk.
Liknande artiklar
Enligt en ny vetenskaplig undersökning har boende ...
Strålskyddsstiftelsen förtalades i en ledare i Tro...
266 vetenskapsmän har tillsammans undertecknat 
