Beteendestörningar och psykiska sjukdomar ökar bland svenska barn

Antalet svenska barn med beteendestörningar eller psykisk sjukdom har ökat kraftigt under de senaste 20 åren enligt Socialstyrelsens statistik. Drygt sex gånger så många barn och ungdomar i åldern 0-19 år hade vid besök i den specialiserade öppenvården någon av dessa diagnoser år 2023, jämfört med för 20 år sedan. Forskning har visat att exponering för strålning från trådlös teknik skadar hjärnan och orsakar beteendeförändringar.

Strålskyddsstiftelsen har granskat den senaste statistiken från Socialstyrelsen gällande antalet barn som i den specialiserade öppenvården varje år fått någon av diagnoserna som ryms inom kategorin beteendestörningar eller psykiska sjukdomar eller syndrom. Tidigare har vi rapporterat om att antalet barn i åldern 0-19 år som fått diagnos sömnstörningar ökat kraftigt.

Diagrammet nedan är hämtat från Socialstyrelsen. Det visar antalet barn i åldern 0-19 år som varje år mellan år 2001 och 2023 besökt den specialiserade öppenvården och som enligt läkare har beteendestörningar eller psykisk sjukdom. År 2023 besökte drygt 131 000 barn med någon av dessa diagnoser öppenvården. År 2003 var antalet strax under 20 000.

Diagrammet nedan visar antalet barn 0-19 år med beteendestörningar eller psykiska sjukdomar/syndrom som besökt den specialiserade öppenvården varje år mellan 2001 och 2023 per 100 000 invånare, åldersstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen.

De enskilda diagnoser som dominerar inom denna diagnosgrupp (F0-F98) är F90 Hyperaktivitetsstörning som ökat från drygt 2 800 år 2003 till strax över 70 000 barn i åldern 0-19 år under 2023.

En annan diagnos inom diagnosgruppen som ökat mycket är F84 Genomgripande utvecklingsstörning. Diagrammet nedan visar att antalet barn i den specialiserade öppenvården varje år med denna diagnos ökat från knappt 1 700 år 2023 till drygt 21 000 år 2023.

Ytterligare diagnoser som ökat är F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom, från drygt 2 500 barn år 2003 till drygt 20 000 år 2023. Inom denna grupp dominerar diagnosen F41 ”Andra ångestsyndrom” som ökat från drygt 900 barn år 2003 till drygt 14 000 år 2023.

Strålning från trådlös teknik skadligt för hjärnan

Upprepat har forskning visat i stor omfattning att strålning från trådlös teknik skadar hjärnan och den psykiska hälsan. Under samma period som ett ökat antal barn i Sverige enligt Socialstyrelsens statistik lider av psykiska sjukdomar eller beteendestörningar, har barns exponering för strålning från trådlös teknik ökat massivt. Detta genom både exponering under fosterstadiet och genom exponering efter födseln till följd av ökande användning av mobiltelefoner, trådlösa datanätverk, trådlöst uppkopplade datorer och allt fler basstationer för 4G och 5G som sänder allt starkare strålning.

Sedan drygt 50 år har forskare beskrivit att det är framförallt hjärnan och det centrala nervsystemet som påverkas av denna form av strålning. En internationell expertrapport (Bioinitiative report) redovisade redan 2014 att sammanlagt 234 undersökningar publicerade mellan 2007 och 2014 visat att strålning från trådlös teknik och lågfrekventa fält påverkar centrala nervsystemet negativt. Upprepade undersökningar visar att nervceller dör, minnet försämras och beteende påverkas.

Barn och unga och de ofödda fostren utsätts för särskilt stora risker, vilket bland annat konstaterades av den franska myndighetsrapporten ANSES 2016. Barn absorberar mer strålning och deras nervsystem är under utveckling. Nervsystemet utvecklas genom hela tonåren. Forskningen har visat att när foster exponeras i moderlivet kan hjärnan få bestående skador och beteendestörningar.

Orsakar beteendestörningar, hyperaktivitet

Amerikanska forskare visade år 2012 att exponering under fostertiden leder till bestående hjärnskador, försämrat minne och hyperaktivt ADHD-liknande beteende.  Det är just hyperaktivitetsdiagnosen F90 som ökat allra mest bland barn under de senaste 20 åren enligt Socialstyrelsens statistik ovan.

Vidare har forskare år 2018 i djurförsök visat att WiFi-liknande strålning orsakar beteendeförändringar och ökad förekomst av markör för celldöd i hjärnan (caspase 3). Forskarna drog slutsatsen att studien klart visar att strålningen leder till skadliga effekter på hjärnan vilka leder till försämrad inlärning och minne och förändrat ångestliknande beteende. År 2015 visade forskare att långtidsexponering för wifi vid låga nivåer förändrade molekyler i hjärnan som kopplats till Alzheimers, cancer och diabetes mm. Forskarnas slutsats var att långtidsexponering för 2,4 GHz kan orsaka negativa hälsoeffekter såsom neurodegenerativa sjukdomar.

År 2008 redovisades en större dansk undersökning av samband mellan mammors användning av mobiltelefon och barns beteende. Undersökningen omfattade drygt 13 000 danska barn. Barn som exponerats både under fostertiden och efter födseln hade vid 7 års ålder högre förekomst av beteendestörning, i form av hyperaktivitet och känslomässig störning.

Tre undersökningar av samband mammors mobilanvändning och barns kognitiva förmåga visade sammanlagt år 2018 att barn till mammor med störst mobilanvändning hade sämre kognitiv förmåga vid 5 års ålder.

Försämrat minne och inlärning

Nedan följer som exempel en lista över forskning ur ett av våra faktablad som visat skadlig påverkan på minne och inlärning i främst djurförsök fram till år 2018 . Detta är således känt sedan flera år men ansvariga myndigheter och regeringen har blundat för den samlade bevisningen:

• Ungdomar 15-19 år som använder mobilen har försämrad minnesfunktion. Studie bland 670
  mobilanvändande ungdomar i Schweiz. 2018
• Djurförsök visar att mobilstrålning (GSM 900) försämrar minnet. Råttor exponerades under 4 veckor.
  2018
• Djurförsök visar att mobilstrålning orsakar skadliga förändringar i hjärncellers genuttryck som kan
  förklara bland annat att minnet försämras i tidigare djurförsök. 2018
• Råttor exponerade för WiFi strålning 2,45 GHz får beteendeförändringar och ökad förekomst av markör
  för celldöd i hjärnan (caspase 3) samt oxidativ stress. Frekvensen 2,45 GHz gav större effekt än 1,8 GHz
  och 900 MHz. Råttorna exponerades fyra timmar om dagen i 45 dagar. Forskarna drar slutsatsen att
  studien klart visar att strålningen leder till skadliga effekter på hjärnan vilka leder till försämrad
  inlärning och minne och ett förändrat, ångestliknande beteende. 2018.
• Djurförsök visar att magnetfält 7,5 kHz påverkar inlärning och minne sannolikt via en inflammatorisk
  reaktion i hippocampus. 2017
• Exponering för mikrovågsstrålning vid 10 GHz skadar hjärnan i djurförsök bland annat försämrat minne
  och inlärningsförmåga, oxidativ stress. 2017
• Användning av mobiltelefoner har signifikant negativ påverkan på arbetsminne bland exponerade
  människor i provokationsstudie. Effekter observerade redan efter 5 minuter. Störst påverkan på
  människor i åldern över 60 år samt för personer med kognitiva problem. 2017
• Mobilstrålning GSM 900 och 1800 skadar celler i hjärnans hippocampus (minne mm) i djurförsök.
  2016
• Förhöjda nivåer av lågfrekventa magnetfält orsakar försämrat minne. 2016
• Ju större användning av mobilen eller exponering för mobilstrålning, ju sämre minne bland ungdomar.
  Undersökning från Schweiz. 2015
• Exponering för mobilstrålning vid låga nivåer, en timma om dagen under längre tid (åtta veckor i denna
  undersökning av möss) påverkar gener. Kan orsaka försämrad inlärning och försämrat minne genom att
  påverka proteiner och metaboliska processor kopplade till hjärnans funktion och sjukdomar. 2015
• Kronisk exponering för mobilstrålning 1800 MHz leder till sänkta halter av signalsubstanser (serotonin,
  dopamin mfl) vilka är viktiga för minne, inlärning och psykisk hälsa. 2015
• Mobilstrålning påverkar produktionen av serotonin, vilket bland annat har betydelse för minne,
  inlärning och psykisk hälsa. 2015
• Möss som exponeras för mobilstrålning, tre timmar om dagen i 28 dagar, får försämrat minne och den
  skyddande blod-hjärnbarriär blir genomsläpplig. Bekräftar tidigare undersökningar som också visat
  påverkan på blodhjärnbarriär och minne. 2015
• Råttor som exponeras för strålning från mobiltelefoner får skadliga förändringar i hjärnceller, oxidativ
  stress och försämrat minne och inlärning. 2014
• Möss som exponeras för mikrovågsstrålning får försämrat minne. GABA, en signalsubstans i hjärnan
  som har betydelse för bland annat minnet, påverkas. 2014
• Lågfrekventa elektromagnetiska fält påverkar funktioner i hjärnans som bland annat berör minne och
  inlärning.2014
• Möss som exponeras för mobilstrålning under fostertiden får försämrad minne- och
  inlärningsförmåga. 2014
• Exponering för mobilstrålning GSM 1800 i upp till 120 minuter dagligen i 30 dagar vid nivåer under
  gällande gränsvärde ledde till försämrat minne och inlärningsförmåga hos möss. Tillskott av selen hade
  skyddande effekt. 2014
• Exponering för lågfrekventa elektromagnetiska fält orsakar förändringar i hjärnan som kan förklara
  försämrad inlärning och minne. 2014
• Aluminium och lågfrekventa elektromagnetiska fält har samma negativa påverkan på hjärnan genom
  försämrat minne och försämrat försvar mot oxidativ stress i djurförsök. 2013
• Mobilstrålning långt under gällande gränsvärden förändrar signalsubstanser i hjärnan på möss. Kan
  förklara rapporterade effekter på minne, inlärning och hjärnstress. 2013.
• Mobilstrålning orsakar DNA-skada i hjärnan på möss. Kan i förlängningen leda till neurodegenerativa
  sjukdomar och cancer. 23 Juli 2013
• Signifikant ökad förekomst av sömnsvårigheter, huvudvärk, yrsel, obehagskänsla,
  depressioner, minnesstörningar, ökad irritabilitet samt nervositet bland boende inom 300
  meter från mobilmast jämfört med boende på längre avstånd. 201324
• Mobilstrålning (GSM 1800) försämrar minnet hos möss när de exponeras för mobilstrålning 90 minuter
  om dagen i upp till 148 dagar vid nivåer långt under gällande gränsvärde (0,11 W/kg). 2013
• Exponering för wifi-liknande signaler (2450 MHz) orsakar försämrat glukosupptag i hjärnan som kan
  leda till sämre minne och inlärningsförmåga. 2012
• Råttor som exponeras för mobilstrålning under kort tid (två timmar) får påverkan på
  orienteringsförmågan och beteende samt förändringar som tyder på oxidativ stress. 2012
• Mobilstrålning under gällande gränsvärde orsakar sämre minne och skador på hjärnan hos möss som
  exponerats i maximalt en månad. 28 September 2012
• Musfoster som exponeras för mycket lågfrekventa elektromagnetiska fält med komplex
  sammansättning får bestående hjärnskador som yttrar sig i beteendeförändringar. 2012
• Möss som exponeras för elektromagnetisk strålning under totalt 200 timmar vid nivåer långt under
  gällande gränsvärde (3 μT) får symtom som tyder på depression/ångest. Dessutom ökade nivåerna av
  kortikosteron, som är kopplat till stress och försämrat minne. 2012
• Myror får försämrad orienteringsförmåga och minne efter exponering för GSM-strålning. 2012
• Lågfrekventa EMF försämrar minnet hos möss. 2012
• Exponering för mobilstrålning under gällande gränsvärde under fosterstadiet orsakar
  beteendestörningar (ADHD) och försämrad minnesförmåga hos möss. 2012
• Försämrat minne, ökad trötthet bland de effekter som observerats bland barn 7-12 år som använder
  mobiltelefoner. 2011
• Möss som exponeras i åtta timmar om dagen under tre veckor får ökad förekomst av proteiner i
  hjärnan som är kopplade till hjärnskador och sämre minne. 2010
• Möss som exponeras för en mobiltelefon en timma per dag i fyra veckor får försämrat minne och
  skadade hjärnceller. 2010
• Mobilstrålning försämrar minnet och den kognitiva förmågan hos råttor. 2009
• Unga möss som exponeras för mobilstrålning får minskat antal celler i den del av hjärnan som är viktig
  för minnet (hippocampus). 2009
• Mobilstrålning försämrar minnet hos möss som exponerats i två timmar om dagen i 55 veckor vid
  effektnivåer som långt underskrider gällande gränsvärden. 2008
• WiFi liknande strålning 2,45 GHz försämrar minnet/orienteringsförmågan bland exponerade djur.
  2000
• WiFi-liknande strålning 2,45 GHz försämrar minnet och orienteringsförmågan bland exponerade råttor.
  1994

Tidigare artiklar om ökande psykisk ohälsa

Livförsäkringsbolaget Skandia uppskattade år 2019 att den psykiska ohälsan kostade det svenska samhället omkring 142 miljarder kronor under 2010 och att denna kostnad kommer att uppgå till cirka 345 miljarder kronor år 2030. Trots att regering och myndigheter satsat 10 miljarder på den psykiska ohälsan har åtgärderna inte haft någon effekt skrev vi år 2019, vilket sannolikt beror på att man blundat för elefanten i rummet – den ökande strålningens betydelse. Regeringens nationella samordnare konstaterade 2019 att den psykiska ohälsan kostade 200 miljarder per år och att den förda politiken  i ”bästa fall bara att åstadkomma temporära positiva effekter för en liten skara personer och i sämsta fall skapar oöverskådliga systemfel”.

År 2016 publicerade Strålskyddsstiftelsen en rapport om sambandet mellan den ökande strålningen och den psykiska ohälsan.

Sveket mot barnen är enormt

Tyvärr har ansvariga myndigheter och politiker fortsatt att blunda för de omfattande vetenskapliga beläggen som styrker hälsorisker samt samband med skenande ohälsa. I stället har  ännu mer skadlig strålningsexponering medgetts. Aldrig tidigare har barn utsatts för så hög strålning, i så stor omfattning som idag. De effekter som nu observeras i form av ökade beteendestörningar, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa är tyvärr en förväntad effekt av denna veritabla strålningsbomb mot barnen i Sverige idag. Kunskapen om de skadliga effekterna finns sedan många år.

– Ansvariga myndigheters och politikers svek mot människor i Sverige är enormt. De har under många år bortsett från kända fakta och vilselett om vad man sedan länge känt till om hälsoriskerna.

Strålskyddsstiftelsen upprepar behovet av en kriskommission om frågan om den ständigt ökande strålningens hälsorisker och dess konsekvenser för folkhälsan och i synnerhet påverkan på barnen. Våra myndigheter och regeringen måste  objektivt och opartiskt syna strålningens hälsorisker, lyssna på de som under många år nu pekat på riskerna och arbeta för att på allvar förebygga psykisk ohälsa och annan ohälsa orsakad av strålning.