Trådlös teknik exempelvis mobiltelefoner, mobilmaster eller basstationer, WiFi, smarta elmätare, trådlöst uppkopplade datorer exempelvis sänder ut mikrovågsstrålning (även kallad radiofrekvent strålning) som är pulsmodulerad för att möjliggöra kommunikation mellan olika enheter. Kring all elektrisk och elektronisk utrustning uppstår, i olika hög grad, elektriska fält och  magnetfält. Ofta används samlingsbegreppet elektromagnetiska fält för dessa former av icke-joniserande strålning.

Vilka är de vanligaste strålningskällorna?

Under senare år, sedan 2020, har en intensiv utbyggnad av 5G ägt rum. Bilden ovan visar en typisk basstation för 5G. 5G-utbyggnaden har hittills lett till en dramatisk ökning av människors exponering för pulsad och modulerad mikrovågsstrålning, enligt de mätningar som gjorts. (se exempel)

Dessutom har människors användning av mobiler, trådlöst uppkopplade datorer och WiFi samt nya elmätare bidragit till den dramatiska ökningen av exponering för mikrovågsstrålning. Vi exponeras alltså för allt mer av denna form av strålning.

De vanligaste källorna till mikrovågsstrålning är 5G-basstationer/5G-mobilmaster, mobiltelefoner, WiFi-routrar, trådlöst uppkopplade datorer, sk ”smarta” elmätare samt babyvakter.

Bland de vanligaste källorna till förhöjda elektriska eller magnetiska fält finns kraftledningar, transformatorer, elledningar etc.

Vilka är hälsoriskerna?

Vi vet i dag, med stöd av omfattande vetenskaplig forskning och människors erfarenheter, att dessa former av strålning, mikrovågsstrålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält och elektriska fält är skadliga för människors hälsa, liksom för djur och växter.  Strålningen påverkar framförallt det centrala nervsystemets och hjärtats funktion, men i stort sett alla kroppsliga funktioner påverkas. Längre tids förhöjd exponering ökar risken för cancer, Alzheimers, ALS. Långvarig användning av mobiltelefoner ökar risken för hjärntumörer.

Mikrovågsstrålning orsakar en symtombild som kallas mikrovågssyndromet. Magnetfält och elektriska fält kan orsaka liknande symptombild. I de fall känsligheten är mycket hög och symptomen framkommer även vid mycket låga exponeringsnivåer nivåer kallas symptombilden EHS (electrohypersensitivity) eller elöverkänslighet.  Vanliga rapporterade symtom är bland annat:

• huvudvärk, migrän, tryck över huvudet
• sömnsvårigheter, onormal trötthet
• koncentrations- och minnesproblem, yrsel
• nedstämdhet, depression
• stresskänsla, ångest, förändrat beteende, ökad irritation
• tryck över bröstet, oregelbunden eller förhöjd hjärtrytm
• brännande hud och utslag, allergi
• tinnitus
• inflammationer och försämrat immunförsvar
• synrubbningar, ljuskänslighet
• sköldkörtelrubbningar och påverkan på hormonsystemet

Symtombilden har beskrivits sedan, åtminstone 1960-talet. Läs mer om olika symtom här.

Den första studien som gjorts gällande hälsoeffekter av 5G visade att en 5G-basstation inom ett par dagar orsakade så svåra symptom att fortsatt boende i bostaden i närheten av basstationen blev omöjlig. Läs även artikel om denna studie i The Defender.

Övriga risker som forskningen visat är: skadade eller försämrade spermier, oxidativ stress och DNA-skador, skadad fosterutveckling och förändrat beteende. Oxidativ stress är en bakomliggande orsak till många olika sjukdomar.

Magnetiska fält klassades redan 2002 som ”möjligen cancerframkallande”, grupp 2B, av IARC. Den radiofrekventa strålningen från den trådlösa tekniken klassades 2011, av IARC, också som ”möjligen cancerframkallande”, klass 2B. I samma klass hittar man exempelvis bly och DDT. Sedan dess har beläggen stärkts.  Ledande experter anser i dag att radiofrekvent strålning från trådlös teknik bör klassas i högsta klassen, grupp 1, samma som för asbest och dioxin. Även lågfrekventa magnetfälts cancerklassning bör skärpas

Är vissa känsligare än andra?

Barn är känsligare för skadliga miljöfaktorer. Den franska myndigheten för livsmedels-, miljö, och arbetslivssäkerhet, ANSES, konstaterar i en rapport från 2016 att tekniken kan försämra barns psykiska hälsa och kognitiva förmåga. Barn är särskilt känsliga för strålningen bland annat genom att:

• Barns organ och nervsystem är under ständig utveckling och de har snabbare cellomvandlingshastighet.
• Barn utsätts för mer strålning på grund av att deras kroppar är annorlunda än en vuxens.

Äldre människor och personer med nedsatt immunförsvar eller som är belastade av annan miljöpåverkan (kemikalier, tungmetaller etc) kan också vara särskilt känsliga.  Cancersjuka bör undvika förhöjda nivåer eftersom strålningen kan ha en promotoreffekt.

Finns det inte gränsvärden som skyddar oss?

De gränsvärden (referensvärden) för mikrovågsstrålning som gäller i Sverige och flera andra länder är framtagna av en organisation kallad ICNIRP. De skyddar uttryckligen endast mot akuta effekter, då strålningen är så intensiv att den orsakar uppvärmning inom 30 minuter. De utesluter skydd mot konstaterade risker i form av cancer, mikrovågssyndromet och påverkan på fertiliteten exempelvis. Ökad risk för dessa sjukdomar har konstaterats långt under ICNIRP:s gränsvärden. Exempelvis är gränsvärdet för strålning från basstationer 10 000 000 µW/m² mätt som medelvärde under 6 minuter, men ökad risk för ohälsa har observerats redan från och med cirka 100 µW/m².  Kritiker hävdar att gränsvärdet är föråldrat och inte anpassat för den typ av användning av trådlös teknik vi har idag samt den dygnet-runt exponering som vi alla utsätts för i ökande grad. De pekar på att gränsvärdet bygger på felaktiga antaganden samt saknar vetenskaplig grund och verkar snarast vara anpassade efter industrins behov i stället för att skydda människors hälsa, enligt en mångårig tidigare medlem i ICNIRP. De tar heller inte hänsyn till särskilt känsliga grupper som barn och gravida, utan har som utgångspunkt en vuxen man.

Samma problematik kännetecknar gränsvärdet för lågfrekventa magnetfält där gränsvärdet 100 µTesla endast skyddar mot akuta nervretningar och är flera hundra gånger högre än de nivåer vid vilka förhöjd risk för Alzheimers, ALS och cancer observerats.

Myndigheterna ser väl till att vi skyddas?

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket är de svenska myndigheter som har ansvar för skydda oss mot hälsorisker med denna strålning. Myndigheterna förnekar visade riskerna, motarbetar regleringar och att åtgärder vidtas för att minska strålningen. De anlitar experter som till en majoritet är medlemmar i ICNIRP, samt dessutom har bindningar till berörd industri. De är därför inte opartiska och objektiva.

Vad säger forskarvärlden?

Ofta påstås att forskarna skulle vara eniga om att det inte finns hälsorisker. Det är inte sant. En övervägande majoritet av verksamma forskare på området anser att det finns hälsorisker. 258 experter (EMF Scientists) inom området har konstaterat att beläggen för hälsorisker med strålningen är växande och har därför uppmanat FN, WHO och alla medlemsländer att ompröva ICNIRP:s gränsvärden.  De pekar på ökad cancerrisk, ökad bildning av skadliga fria radikaler, genetiska skador, försämring av inlärning och minne, neurologiska sjukdomar samt negativa effekter på välbefinnande. I oktober 2022 lanserades en konkurrerande strålskyddskommission, ICBE-EMF, som till skillnad från ICNIRP är helt oberoende från industriinflytande. De konstaterar att gränsvärdena bygger på en rad felaktiga antaganden, är ovetenskapliga och att människor måste skyddas bättre. 5G-utbyggnaden bör också stoppas eftersom det saknas forskning som visar att tekniken inte medför de skador som många experter befarar.

Mot dessa står en mindre grupp som fått stort inflytande inom WHO, EU och nationella myndigheter. De är till en majoritet medlemmar i ICNIRP eller har finansiella bindningar till industrin. Denna grupp personer återkommer i flera av dessa expertutredningar och avfärdar de hälsorisker som forskningen i ökande utsträckning och övertygande visat.

Varför ändras inte gränsvärdena om de är otillräckliga?

Gränsvärdena är av stor ekonomisk och strategisk betydelse för telekom/IT-, militär- och elindustrin.  Dessa industrier har stort inflytande på den förda politiken och de motarbetar, aktivt och kraftfullt nödvändig revidering av gällande regelverk.

Varför har jag inte fått höra talas om riskerna?

De ekonomiskt inflytelserika företagen motsätter sig att konsumenter och allmänhet informeras om riskerna. För dem utgör sådan information risk för försämrad lönsamhet och sänkt omsättning. Exempelvis har mobiltillverkarnas amerikanska samarbetsorganisation gått till domstol för att dra tillbaka förslag om grundläggande information till konsumenter om enkla försiktighetsåtgärder framtagna av Berkeley och San Fransisco. Historien visar att ju större ekonomiska intressen som berörs ju längre tid tar det att vidta skyddande åtgärder. Paralleller kan dras till tobaksindustrins motarbetande av reglering av tobaksanvändning vilket fördröjde skyddande åtgärder under decennier.

Strålskyddsstiftelsen arbetar för att människor ska få den information de har rätt till och vi verkar för att människor och miljö ska skyddas mot skadlig mikrovågsstrålning och elektriska och magnetiska fält.

 Var med och stöd vårt arbete. Vi är beroende av frivilliga donationer.

Sätt in bidrag på vårt bankgirokonto 814-8504 eller Swish 123 049 29 83

senast uppdaterad: 8 februari 2023