Gränsvärden i Sverige skyddar inte mot längre tids exponering utan endast mycket kort tids exponering. De utesluter uttryckligen effekter av längre tids exponering.

Strålsäkerhetsmyndigheten SSM (tidigare SSI) har antagit ICNIRP:s ”referensvärden” 2002. De kallas ”allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält”. Läs dokumentet här.

Ur texten:

Syftet med dessa allmänna råd är att skydda individer ur allmänheten från akuta skadliga biologiska effekter vid exponering för elektromagnetiska fält i frekvensområdet 0 Hz–300 GHz.

Referensvärdena bygger på en föråldrad uppfattning från 50-talet om att strålningen endast kan skada om strålningen är så hög att den värmer upp vävnad med en grad. Dessa så kallade termiska effekter ses i laboratorieundersökningar inom 30 minuter och kan leda till irreparabla skador. Gränsvärdet för mikrovågsstrålning skyddar mot mycket kort tids exponering och omedelbara uppvärmningseffekter. Inget mer.

För mobiltelefoner är gränsvärdet 2W/kg. DNA-skador i celler av 3G har setts redan vid 0,05 W/kg och främjande av tumörtillväxt i djurförsök vid 0,04 W/kg..

För mobilmaster, trådlösa nätverk och annan liknande exponering är gränsvärdet upp till 10W/m2. Ohälsoeffekter har observerats i forskning av långtidsexponerade människor vid nivåer som är 0,0001 W/m2.

För arbetstagare som använder mobiler i sitt arbete gäller betydligt högre gränsvärden som fortfarande bygger på Arbetsmiljöverkets rekommendation från 1987. Dessa gäller citat ”under tidsperiod om 6 minuter (varje möjlig tidsperiod om 6 minuter).”

Arbetsmiljöverkets föråldrade rekommendationer gäller även barn i skolan i dag.

Om jäv

SSM har under åren 2002-2011 förlitat sig på en expertgrupp om hälsorisker under ledning av Anders Ahlbom (AA), vars jävsituation behandlats under ICNIRP och EU:s rekommendationer. Samtliga expertutredningar under hans ledning och under denna period har avfärdat alla hälsorisker under det egna rekommenderade gränsvärdet.

Expertgruppen har till en majoritet bestått av individer som är/var medlemmar i ICNIRP, alltså den organisation som fastställt gällande gränsvärden eller rekommendationer. Dessa är av stor betydelse för den berörda industrin. De flesta experter i gruppen har också finansiella relationer till industrin, främst forskningsfinansiering.

Den sjunde rapporten under ledning av AA kan du läsa här